fredag 30 september 2011
bara ingenting sådär en fredagsmorgon.
torsdag 29 september 2011
Lunch Fredag 29/9
Lunch Onsdag
- Hirsspagetti. Följ instruktioner på paketet.
- Tofuäggröra. Mosa tofun i en varm stekpanna med olja., blanda i vit miso och lite havsalt. Mosa medans du steker med gaffel. Det tar i vart fall tio minuter, håll gärna på längre än så. Det är klart när det har helt skiftat tekstur.
- Brännässlor och misslyckad gomashio. Stek brännässlorna med lite olja, när du kan se att inget blad är ostekt är det färdigt (väldigt viktigt att det blir klart, annars bränner de i munnen och magen.) Blanda i lite shoyugomashio (vi använde upp den vi misslyckades med, man kan självkart blanda i en helt fin gomashio om man så vill :))
- Spagettisås. Hacka tomater, koka och blanda med oemebosipasta.
- Stekta champinjoner. Stek champinjonerna i rostad sesamolja. När de är helt klara blanda i lite vitlöksshoyu. klaaart! :) (rostad sesamolja är väldigt yang vilket gör det perfekt att mixa med champinjoner vilka är väldigt yin.)
KAKAAA, Mandelkex med lönnsirap.
- 4 msk vit mandelpasta
- 1/4 kopp lönnsirap
- 2 msk linfrön
- 1 tsk ren vanilj
- 1 kopp kastanjmjöl
- 3/4 kopp vetemjöl
- 1/4 tsk havsalt
- 1/2 kopp vita hackade mandlar eller mandelflak
- 3 tsk päron och äppelsirap(frivilligt, om man vill ha sötare är det bara att öka på lönnsirapen också.)
Bara en liten bild.
tisdag 27 september 2011
Lunch Måndag
- Gårdagens ris och hato mugi.
- Kokade risnudlar.
- Stekt Tempeh med shoyu och Mirin. Stek Tempehn med olja först, när allt är färdigt stekt släng på alla bitar i pannan och häll över först mirin och sen shoyu.
- Kokad grönkål.
- Gårdagens rödbetor med pumpsesamsås. Hacka rödbetorna. Lägg torkad pumpa i blöt i ca två timmar, koka dem sedan i ca 15 min. Blanda i tahini och garlicshoyu, kör med stavmixer. Häll över rödbetorna. klart!
Middag Måndag
- Ris och Jobs tårar. Vi använde i kopp risblandning med 1 och 3/4 vatten (om man använder tryckkokare, vid vanlig kokning ha 1 del ris och 2 delar vatten) plus lite havsalt.
- Azukibönor och purjolök. Koka Azukibönorna med kombu och lite shoyu tills de blir mjuka. Blanda lite vatten med oemepasta och häll det över lite hackad purjolök i en kastrull. Koka sedan detta tills purjolöken blir helt mjuk. Blanda sedan med bönorna, klart.
- Brännässelpuré. Plocka toppar av brännässlor och stek i en stor panna med lite olivolja i botten. Blanda i lite vit miso. När nässlorna är färdiga ta ur de ut stekpannan och hacka de så litet du kan. Klart.
- Kokade morötter och rödbetor. Vi kokade bara dessa i varsin kastrull och när de är mjuka är de färdiga. Inte så mycket mer med det.
- Pressad Chikory. Vi hackade chikoryn och blandade den sedan med salt och citron. Sen pressar man detta med händerna. Klart.
söndag 25 september 2011
Middag Söndag
Härligt solig söndag på festival i Westmalle.
lördag 24 september 2011
Underbar solig dag i Antwerp. LEDIG DAG!
fredag 23 september 2011
Matinfo; Gomashio
Matinfo; Chikory
Cikoria eller vägvårda, i Skåne dialektaltblåbinkegräs[1] och blåblinka, (Cichorium intybus) är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter med ljusblå blommor. Den är högrest, styv, sträv, gles, och grågrön, med kala, utspärrade grenar och matt grönska. Solskenet lockar de stora himmelsblå korgarna att öppna sig. Frukten har i sin topp en liten krona av små fjäll i en eller två cirkelformationer.
Arten är spridd över (Europa) till Nordafrika, österut tillSibirien, Kina, Centralasien Indien och Mellanöstern. Den förekommer vilt i sydligaste Sverige samt på Öland och Gotland, där den på många platser följer vägkanterna och förekommer på tomter och mark i träda. Som förvildad från trädgårdar ses den ibland även i mellersta Sverige och södra Norge och Finland. Denna växt är sedan urminnes tider odlad, även i Sverige, framför allt för att bladen kan ätas som sallat. Två odlade sorter vanliga i butikerna är frisésallat och rosésallad. Roten användes förr som kaffesurrogat och medicinskt mot bland annat gikt. Cikoria används även, i mindre utsträckning och då särskilt i samband med ekologisk odling, som vallväxt.
(den här svenska informationen var så dålig att jag länkar till den engelska också, sen får ju ni välja hur väl ni vill veta om denna fantastiska grönsak
Kjöksutstyr; Suribachi
Kjöksutstyr; Tryckkokare
Tryckkokare är ett lufttätt slutet kärl som ger kortare koktider för till exempel matvaror eftersom kokningen sker vid högre tryck och temperatur än normalt. Genom att kärlet är slutet förhindras vätskan att koka bort som ånga, istället stiger trycket och därmed vätskanskokpunkt. I en modern tryckkokare för hushållsbruk ligger temperaturen på ca 120 grader. Koktiden reduceras därmed till mindre än hälften, för vissa råvaror ner till en fjärdedel. Industriella tryckkokare kan, genom högre arbetstryck, uppnå mycket högre temperaturer. Tryckkokaren är utrustad med en ventil som bestämmer kokarens arbetstryck och därmed vätskans maxtemperatur, vidare har den en säkerhetsanordning som utlöses om ventilen blir tilltäppt.
Upptäckten av principen för tryckkokaren brukar tillskrivas den franske fysikern Denis Papin.
Middag Fredag
- Brunt ris med vildris. Här skulle vi använda tryckkokare för första gången i våra liv och vi failade totalt och helt totalt, hälften blev bränt och hälften var okokt men det gick att äta! Vi blandade alltså bara hälften basmatiris och hälften vildris, tillsatte lite havsalt och lät tryckkokaren göra resten.
- Pumpasoppa. Detta skulle vara en squashsoppa men vi bestämde oss för att göra en pumpasoppa istället. Vi hackade pumpa(med skal eftersom den är organisk, annars, gör utan skal!) ganska små och la det i vatten
, vi la även i en liten bit äpple. Sen lät vi det koka tills det blev mjukt och mosade det sedan med stavmixer. Då la vi i hackad lök och lät det koka ett litet tag till. Vi pyntade med lite rostade pumpakärnor. - Stekta grönsaker. Här skulle det egentligen vara helt andra ingredienser men vi fick ta det vi hade. Det blev strimlad savoykål, diagonalt strimlad chikory, tunna strimlor med röd paprika och svarta sesamfrön. Vi stekte grönsakerna i en oljeblandning gjord på olivolja och örter. Tillsatte lite havsalt mot slutet.
- Bönpasta. Vi tog de bönorna som var över från dagens lunch och körde de med stavmixern tillsammans med Nattomiso (miso med bryggris.), olivolja, en liten liten vitlöksklyfta och shoyu. (Detta fick vi faktiskt beröm av från Mieke :))
Woah
mätt efter lunch, väntar på middag
Matinfo; Tofu
Tofu (豆腐; tōfu, kinesiska: dòufu) är en färskostliknande produkt gjord av sojabönor. Tofu används ofta som ersättning för mjölkprodukter i produkter för veganer,mjölkallergiker eller laktosintoleranta. Genom sin neutrala smak kan tofu smaksättas och användas till många olika saker, exempelvis glass, vegetarisk köttimitation, vegetarisk ost, etc.
Japansk tofu säljs oftast i två hårdhetsgrader. Hård tofu kallas bomullstofu (japanska木綿豆腐, momendōfu) och mjuk tofu kallas silkestofu (japanska 絹漉し豆腐, kinugoshi tōfu).
Tofu tillverkades först i Kina, men har spridits med den buddhistiska vegetariska kosthållningen.
Tofu kan köpas i olika hårdhetsgrader i kinesiska och japanska mataffärer och är en basvara inom det asiatiska köket.
Tofu är en av flera sojamjölksprodukter som finns i det kinesiska och japanska köket.
Matinfo; Shiso
Matinfo; Miso
Matinfo; Mirin
Mirin (味醂) är en söt gulaktig alkoholhaltig vätska som spelar en viktig roll som kryddning i japansk matlagning. Mirin består av 40-50% socker och alkoholhalten är vanligtvis kring 14%.
Mirin används ofta tillsammans med stekt fisk. Det förekommer också i en mängd andra japanska recept, bland annat i teriyaki. Det kan användas i stället för socker, men bör inte användas i för stora mängder då smaken är ganska stark.
Matinfo; Indiankrasse
Indiankrasse (Tropaeolum majus) är en art i familjen krasseväxter. Arten finns inte vild, utan tros ha uppkommit kultur i Peru. Indiankrasse skall inte blandas ihop med smörgåskrasse(Lepidium sativum) som tillhör en annan familj, korsblommiga.
Indiankrasse kom till Europa med spanska upptäcktsresande under 1500-talet och då under namnet "Perus eldröda blomma", för att understryka ursprungslandet. Då indiankrasse ansågs reta sexualdriften har den även blivit kallad kärleksblomma. Andra medicinska åkommor som ansågs kunna botas var skoskav, snuva och barnlöshet. Carl von Linné skrev följande om krasse; "När thet hönset gifvet wärper dhe mycket".
Indiankrasse är ätbar och med intensiv krassesmak i blommorna.
Matinfo; Hirs
Hirs är en småfröig grupp sädesslag, som odlas i stora delar av världen till mat och foder. Det är ett nyttigt sädesslag rikt på mineraler, fleromättat fett och B-vitaminer. Det innehåller fyra gånger så mycket järn som råris. Det är också rikt på magnesium, zink, kalcium och kalium. Hirs är naturligt fritt från gluten.
Kokat blir hirs lite av ett mos/gröt.
De vanligaste typerna av hirs är:
- Pärlhirs (Pennisetum glaucum)
- Kolvhirs (Setaria italica)
- Vipphirs, även äkta hirs (Panicum miliaceum)
- Prydnadsgräs, även korakan (Eleusine coracana)
Mindre vanliga hirstyper är:
- Hönshirs (Echinochloa)
- Paspalum scrobiculatum
- Panicum sumatrense
- Brachiaria deflexa, även Urochloa deflexa
- Urochloa ramosa, även Brachiaria ramosa eller Panicum ramosum
Teff anses ibland vara ett slags hirs, men har avsevärt mindre frön än andra sorter.
-Wikipedia. (en dag skulle jag vilja ljuga och låtsas som att jag har en ordentlig källa.)
Lunch Fredag
- Soppa på svarta bönor.Vi började med att tryckkoka speciella svarta bönor som var odlade i ett vulkanområde, vilket gör dessa bönor extra dyra men också extra fulla med mineraler. De har även en mycket starkare smak än någon annan svart böna jag smakat. Vi kokade de tillsammans med kombu. Stek purjolök tills det är helt mjukt, vi stekte dem bara i vatten. Blanda purjolöken i bönvattnet, tillsätt mer vatten och lite shoyu eller vitlöksshoyun som vi gjort tidigare.
- Stekt lök.Stek även vanlig gul lök tills den får en liten brun färg.
- Ångkokt Savoy. Ångkoka savoykål.
- Hummus. Se tidigare recept här.
Middag Torsdag
- Hirs med gröna ärtor och Shiso. Blanda i frusna ärtor och lite Shiso när hirsen är nästan klar.
- Rostade Pumpakärnor. Stek pumpakärnorna utan olja eller vatten. Kom ihåg att röra hela tiden och tillsätt lite Havsalt.
- Pumpasmör. Gjort av: Havsalt, gul Lök, lite Vatten, Shoyu och vit Miso. Skär pumpan (om den är organisk, använd skalet) och lägg den tillsammans med allt annat i en kastrull och lämna på värmen i 15-20 min.
- Svampsås. Gjort av: Vitlök, Shoyu, Mirin och lite Havsalt. Gjort såhär: Stek löken tills den är mjuk, blanda i svampen och vitlök och stek i ett par minuter. Tillsätt de övriga ingredienserna för att få en sås.
- Sauté med tofu och paprika. Gjort såhär: Skär paprikan i tunna strimlor, stek sedan i vatten på låg värme, blanda i lite lite rostad sesamolja(mörk sesamolja). Stek tills paprikan är helt mjuk, krama ner tofu, tillsätt lite havsalt och stek tills du är nöjd med resultatet.
torsdag 22 september 2011
Matinfo; Pickles
Matinfo; Kombu
Kelp, en typ av brunalg som växer i undervattensskogar, i klara grunda vatten (hav). Den kräver näringsrika vatten och en temperatur under 20 °C (68 °F). Kelp är känd som en snabbväxande art där släkterna Macrocystis och Nereocystis kan växa upp till en halv meter per dag. Dessa arter kan slutligen nå en längd på mellan 30 - 80 meter.[1] En art (Macrocystis pyrifera) som växer utanför Kaliforniens kust kan bli 50 meter lång. Kelp skördas relativt lättvindigt beroende på att dess toppar når nära vattenytan.
Under 1800-talet associerades vanligtvis ordet "kelp" med de havsalger som användes för framställning av soda (natriumkarbonat).
Som livsmedel bär kelp ofta det japanska namnet kombu (昆布) och tillhör då kelpfamiljen Laminaria. Den är rik på bland annat K-vitamin och antioxidanter samt mineraler som magnesium, kalcium och järn och går därför att använda somköttersättning, då tillsammans med en proteinkälla. Kombu i dess olika arter är vanlig i flera kök, både det koreanska och det kinesiska, men speciellt det japanska.
Kelp innehåller tämligen höga halter av naturligt glutamat.[2] Det används ofta som smaksättning till buljong och olika grytor, men även för att mjuka upp bönor vid tillagning. Över 90 procent av den kombu som konsumeras är odlad utanför den japanska ön Hokkaido. I den svenska butikshyllan hittar man ofta kelp som torkad och paketerad alg i en välsorterad butik, och som en ingrediens i örtsalt.
Alginat är en kolhydrat som kan utvinnas ur kelp. Den används som förtjockningsmedel i till exempel glass, sylt, dressing och tandkräm. Den förekommer även som ingrediens i hundmat. Alginat går även under beteckningenE400.
Kelp eller kombu innehåller naturlig glutaminsyra, en aminosyra som ger upphov till det som japanerna kallar den femte grundsmaken umami (旨味). Glutaminsyra används ofta som tillsatsmedel i mat och som smakförstärkare i form av sitt saltnatriumglutamat. Detta salt kan ge huvudvärk, halsbränna och illamående.[3]
Matinfo; Tahini
Matinfo; Shoyu
Hummus
- Kokade kikärtor
- Havsalt, oemebosipasta eller shoyu
- Vitlök
- Lök
- Persilja
- Olivolja eller Tahini
- Citron eller risvinäger
Dessertsås
Ting och tang med vitlök
Pickles
- Lök + morötter inlagt i kokat havsaltvatten (+ kombu(brunalg))
- Blomkål + ½ oemesu + ½ vatten
- Rödlök + persiljerot + kålrot + kokat havsaltvatten
- Lök + Shoyu(soya)